Skogen!

En dag vid kusten igår så idag fick det bli några timmar i skogen. Velade mellan Djurholmen eller en runda till Önnarp. Djurholmen är det flera skådare som besöker vilket föranlede att valet föll på Önnarp. Det var nog 3 år sedan vi var här sist och gick. Blev en, utifrån mina mått, hyfsat lång runda som varade i 3,5 timme.

Fina skidspår utmed vägarna vilket bidrog till att flera längdskidåkare fanns på plats och gled fram i spåren. Förmodligen var skidor ett avsevärt mycket bättre alternativ att sätta fötterna på än kängor. Snön ligger fortfarande ganska djup här uppe till skillnad mot tex Helsingborg där förra helgens regn har plockat bort det mesta.

Ganska tyst i skogen och inga meståg stod att finna. En talgoxe på lite avstånd hördes liksom några svartmesar. Större hackspett lät sig höras och nötskrikorna var ganska skräniga där inne i granskogen. På tillbakavägen ett annat läte och visst, i en gran satt en nötkråka och lät. En blåhök på en molnig himmel blev en av de sista obsarna.

Kan varmt rekommendera ett besök här uppe!

Nu laddar vi för årsmötet på onsdag och vi hoppas på mycket folk! Sist var vi på väg att slå rekordet i antal närvarande medlemmar och det vore attans kul om vi på onsdag satte all time high! Har du aldrig varit med på ett årsmöte tycker jag det är hög tid nu!

Vårystra korpar!

Trots besvärligt väderläge blev det en runda idag. Sugen på kusten men med tanke på vindar och snöfall var det kanske bättre att gå i skog där det blir lite skydd mot vinden. Valet föll på Vegeholm och det blev knappt 2 timmars promenad. Stundtals mycket snö att pulsa genom men förmodligen avsevärt tuffare för rådjuren. Minst 3 rådjur var synliga och det ser tufft ut för dem. Hustrun gjorde vad hon kunde i sin iver att hjälpa dem och följdaktligen var hon och skrapade bort snö på några ställen där vi vet att det finns blåbärsris. Hoppas de hittar dessa ställen och kan få lite hjälp i sitt födosök. Vinden frisk och ett par snöbyar drog fram men värme skapades av de 2 korpar som lekte i luften och lät höra sitt klongande. Just detta klongande låter häftigt och för en stund flyttades sinnet fram någon månad.

Vi var bort och tittade till kattugglan som sitter i ett träd på dagkvist. Här har den verkligen hittat en utmärkt plats att tillbringa dagarna på. En ek av äldre modell där en större gren har knäckts och bildat ett hål i trädet känns som en ultimat plats. Blir betraktarna för närgånga är det bara att hoppa ner en bit i stammen och vips så är man osynlig!

Då var denna helgen snart över och DMI pratar om fortsatt snöande men förmodligen lite mildare till nästa helg. För egen del väntar 2 dagars resande med första anhalt Stockholm imorgon middag och sedan Gävle till kvällen. Ser inte helt bekymmerslöst ut att ta sig norrut men det löser sig säkert.

På torsdag har vi ugglekväll på Kullaberg med start i Naturum där vi snackar upp innan vi går ut och lyssnar in kvällens skönsjungare!

Alla hjärtans dag!

Jag och hustrun hade bestämt oss för att ta en promenad ute på Bjäre. Vi åkte norrut men fortsatte så ytterligare en bit och stannade först i Falkenberg. Här i en trädgård sitter det sedan en tid tillbaks en turturduva. Tyckte det var skäl nog att åka hit. En turturduva på Alla hjärtans dag smäller högt!

En mindre sträcka till fots vid Skrea strand också men mycket söndagsflanörer gjorde att vårt intresse snart svalnade. Vi tog oss söderut och valet föll på Norrebrohamn eller Ripagården som vi kallade och fortfarande kallar lokalen. Men se, här tog det roliga slut. Hade en hel del otur när jag i huvudet planerade körningen så det bar sig inte mindre än att jag satte fast bilen i snön på parkeringen till hamnen. Här blev vi sittandes en längre stund. Ingen snöskyffel i kofferten men däremot 2 par kängor som fick röja några kubikmeter snö. Tack och lov fick vi putthjälp av välvilliga och tur var nog det annars hade nog inte dessa raderna skrivits ännu…

Min andra jorduggla från trädgården var ett faktum i morse. Men inte nog med att de förmodligen har problem att hitta föda. Det kan inte vara kul att ha en svans efter sig bestående av gråtrut, fiskmås och kråkor.

Sjuk!

Hade det på känn redan igår kväll och imorse när jag vaknade var det som jag befarade. Vinterns andra förkylning har fått ett rejält grepp om mig. Idag har det således inte blivit någon skådning mer än lite koll på gästerna vid fågelmatningen i trädgården. Istället för skådning har det varit rejält med sömn och varma drycker.

Läste en intressant artikel i dagens HD där forskare studerat fjärilar och dess flyttning. Forskarna har funnit att fjärilarna väntar ut rätt vindar för såväl norr som sydflytten och detta oavsett om det rör sig om dag eller nattfjärilar.
Den ultimata flytthöjden låg på runt 500 meter och hastigheten på flykten toppade på 90 km/h och medelfart runt 55 km/h. Dagar då ogynsamma vindar råder flyttar fjärilarna överhuvudtaget inte.

Vill minnas en dag i våras då det var otroligt mycket tistelfjärilar som dök upp vid en tidpunkt. Fjärilarna såg allmänt skabbiga ut. Men det är klart, när man läser forskarnas rapporter, förstår man att det kostar på att flytta och att det blir lite skabbigt i dräkten.

I slutet av veckan väntar styrelsemöte i KOF och hoppas även kunna åka ner till Studiefrämjandet i veckan och lyssna på Micke Olofsson som berättar om flyttfågelsträcket i Georgien. Men då måste näsan först sluta droppa så jag inte smittar…

Ha en bra vecka allesammans!

Vattenpip!

Det finns några arter som jag har satt upp som mål att få en hyfsad bild på. En av dessa arter är vattenpiplärka. Av någon outgrundlig anledning är de dessvärre inte speciellt intresserade av att hamna på bild. Lyfter ofta på långt håll och drar iväg åtskiliga meter. Idag var det så dags att försöka fånga Lerhamns fågeln på bild. Men var inte sugen på att ta med gömslet ut denna söndag då det är lite väl mycket söndagsflanörer och skådare i omlopp. Strategin var istället att slå sig ner på någon lämpligt ställe och helt enkelt vänta…
Satt knappt 2 timmar och väntade och visst fanns den där i tångbanken men absolut inte villig att komma på något närmre avstånd. 20 meters avstånd som närmast och med det telet jag äger blir det inte riktigt så där wow. Ibland har storleken betydelse:-). Efter dessa timmar var jag ganska stelfrusen och vänsterbenet hade domnat av helt och hållet. På väg upp mot parkeringen kom en fjolårs havsörn glidandes på ganska låg höjd. Den gled ner mot hamnen och fortsatte sedan stillsamt söderut.

Något som varit en smula anmärkningsvärt denna helg är förekomsten av stenknäck. Innan helgen hade jag inte haft en enda. Under gårdagens vinstersafari hade vi stenknäck på säkert 5 ställen och idag hade jag på 3 olika lokaler.
Man kan ju undra vart dessa kommer ifrån. Vart har de varit innan och vad är det som gör att de dyker upp nu?

Någon som märkt av samma fenomen gällande stenknäck?

Kaspisk!

Idag är det söndag så därmed blev det förstås en skådarrunda till Råå hamn:-)
Nä, men allvarligt – hur mycket inbjöd vädret idag till annan skådning? Möjligen att man skulle gått i någon storskog men i alla fall för min del minskade sprittet i skådartarmen direkt när jag klev utanför huset. Men sagt och gjort det var bara till att köra ner mot Råå och hoppas på det bästa. Gott om trutar på plats men vid ankomst inget spännande. Det mest spännande fram till dess att jag var på plats var väl 1 polisbil som blåste om mig i hög fart på Österleden. Förstod senare varför de hade så bråttom. Någon hade fått för sig att köra i fel färdriktning på motorvägen… Lyckligtvis slutade den färden väl för de andra trafikanterna då man fick stopp på bilen i höjd med Helsingborg.

Men nu är det fåglar detta skall handla om. Efter 2 timmar vid Råå gav jag och Patrik Wantzin upp och gick mot bilarna. När tuben var instuvad ringde Mårten då han fått syn på en adult kaspisk trut. Det var då själve den! Vart kom den ifrån? Men hur som – kul var det i alla fall!

Imorgon blir det nog en kortare runda. Vädret skall vara ganska kasst till att börja med för att att fram mot middagstid kunna bjuda på solchanser. Troligen blir det en sväng efter Brutus.

På tisdag gör jag nog försök 2 i mitt fotoprojekt. DMI ger i alla fall sken av att det skall kunna bli lite läge för sol. Hoppas de har rätt!

Skäggmesar!

Blev en runda till Skälderviken idag. Direkt hördes skäggmesar nere vid bryggfästet över till Sandön. Försökte till en början få lite bilder men det är minsann inte lätt i ett vasshav. Alltid ett strå i vägen eller 2…
Så intresset övergick till att på något sätt försöka räkna hur många individer som ingick i flocken. Efter lite mer än en timme så äntligen passerade gänget en av Ehrenbergs ringmärkningsgator. När siste man var över på andra sidan stannade räkneverket på hela 72 ex. Övertygad om att detta är den högsta summan vi någonsin räknat i Skälderviken. Ingen av de skäggmesar jag kunde kolla på mer ingående var ringmärkt. Kan man utifrån detta tro att det rör sig om ”nyanlända” fåglar? Detta med tanke på att Henrik med flera ringmärkte ett gäng skäggmesar för en tid sedan.

Även en hel del rödvingetrastar under dagen. Största gänget passerade över Rögle skola. Flocken innehöll minst 130 ex. Nytt präktigt decemberrekord för min del!

Ställer frågan återigen – vart är alla sidensvansar?

Söndag

Igår blev det lite problem att välja exkursionsmål. Rolf Helmersson hörde av sig och meddelade att Brutus, alltså vår årervändande jaktfalk, satt ute på Rönnen. Hm, klart det blir Skälderviken. Men det blev en bom och Brutus hade haft det mindre, i alla fall för min del, mindre goda omdömet att dra iväg några minuter innan min ankomst.
Nordostan blåste friskt och vi, jag och hustrun, beslöt oss för att köra över till andra sidan Kullahalvön istället. Valet föll på sträckan Nyhamnsläge till Vattenmöllan. Fågelfattig men fantastiskt gott väder att promenera i.

Idag på morgonen spökade Rolf igen och meddelade att Brutus kortvarigt setts på Rönnen. Men nu hade jag bestämt mig för att köra ner till Hittarps rev och försöka få några piplärkor på bild. Det gick väl hyfsat faktiskt fast tyvärr gick solen i moln ungefär när jag var skjutklar. Men skärpiplärkor på närhåll och då menar jag riktigt närhåll är roligt. En skärpip var så inne i sitt födosökande att den helt sonika gick rakt över camonätet jag satt under. När man sitter så nära fåglarna hör man deras små kontaktläten som man normalt inte annars hör. Fantastisk upplevelse! Vattenpiplärkan ville däremot inte vara med på bild utan höll sig på betryggande avstånd.

Efter Hittarp blev det trutar vid/på Råå. Mårten var redan på plats och meddelade att en ung kaspisk trut fanns bland sina släktingar. Vi ägnade även en stund åt att titta på en riktigt lurig trut. I formen väldigt starka drag mot en medelhavstrut fast fjäderdräkten är inte riktigt 100 för arten. Troligen är truten inne på sitt 3:e kalenderår och borde varit mörkare på manteln än vad den är. Fast med trutar vet man ju aldrig. En fågel som denna hör hemma i det så kallade trutträsket…

Nu kör vi på i veckan och Rolf – du får gärna spöka nästa helg också!

Avslagen söndag!

Det blev idag som de sista 10 söndagarna känns det som…Innebärande en sväng till Råå  hamn. Även denna gång mycket trut men ingen kaspisk eller medelhavstrut var synlig.  Jag och Mårten fick nöja oss med att titta på långt framskridna ruggningar på gråtrutarna istället. Mårten får väl betraktas som en fjäderbitare och jag är nog skådaren som tittar på fågeln. På väg ner till hamnen stannade jag till i jämnhöjd med Sundsgården. En flock om ca 60 rödvingetrastar med lite björktrastar insprängt födosökte utmed ett buskage. Tror aldrig jag sett så många rödvingetrastar i december tidigare.

En förhandstitt på vädret till nästa helg ger en liten chans verkar det som till sol på lördag. Fast det hinner väl ändra sig…

Trut!

Det blev som vanligt denna söndag. Som vanligt innebär att några timmar tillbringades vid Råå hamn. Idag gott sällskap av Mårten och även en medlem som var ute och rastade hunden stannade upp och pratade en stund.
Kanske var det bästa dagen under hösten idag med tillgång på trut. Över 300 ex rastade och ute i Sundet väldigt gott om trut runt fiskebåtarna. Spännande när de 2 turfiskebåtarna tuffade in mot hamnen med mängder av trut i släptåg men tyvärr fanns inte en enda spännande sydlig släkting med.
Forsärla respektive sädesärla sågs tillfälligt men annars var det ganska sparsamt med fågel faktiskt. Vädret dock fantastiskt gott denna Advent söndag.

Under eftermiddagen en promenad i Allerumsskog. Varfågel, mindre korsnäbb och bergfink sågs men häftigaste synen var ändå de 11 ormvråkar som sprang omkring på en åker. Mask stod på matsedeln och nog hittade de käk alltid. De gjorde små korta utfall och plockade upp maskarna. Verkade vara gott om mask för vråkarna sprang omkring på koltrast manéer och plockade. Så länge det är så här milt kan man nog utgå från att mask står som huvudföda för ormvråkarna men när snön kommer får nog menyn bytas ut mot annat gott.