Vy från uppstartskvällen/natten säsongen 2007. Henrik Ehrenberg och Peter Franzén sätter upp näten. Foto: Ulf Ståhle
Ibland spelar månen oss ett spratt när vi är ute och fångar tärnor på Sandön. Till synes perfekta förutsättningar kan förändras snabbt om månljuset kommer fram. Tärnorna ser bra och trots att vi använder specialutrustning för ändamålet så hjälper det inte alla gånger. Nedan följer en beskrivning över månens faser som de ter sig under en månad och hur de i sig kan påverka fångsten vid Sandön.
Månens faser betecknas:
- I nedan: Strax före nymåne, då en tunn månskära syns i gryningen.
- Nymåne: Då månen inte syns alls. I detta läge är månen som närmast solen på himlen.
- Nytändning: Strax efter nymåne - en tunn månskära syns i skymningen.
- Halvmåne, växande: Då hälften av den del av månens yta som syns från jorden är belyst. Månen syns före midnatt.
- Fullmåne: Då hela den del av månens yta som syns mot jorden är belyst. I detta läge är månen mittemot solen på himlen.
- Halvmåne, avtagande: Halva synliga månytan är åter belyst men månen avtar nu. Månen syns efter midnatt.
Vad har månens faser för inverkan på tärnfångsten?
- I nedan: Ingen större påverkan, då fångsten oftast avbrutits innan gryningen.
- Nymåne: Månen är väck och så även problemet med månljus!
- Nytändning: Ingen större påverkan, då fångsten inte bedrivs i anslutning till skymningen.
- Halvmåne, växande: Påverkar fångsten innan midnatt klara kväller/nätter. En senare start på fångsten molnfria kvällar är lösningen.
- Fullmåne: I kombination med molnfri kvällshimmel, stanna hemma! Ingen idé att fånga tärnor.
- Halvmåne, avtagande: Kan påverka fångsten efter midnatt de nätter när det är molnfritt. Juli är extra känsligt då det är för ljust att fånga tärnor innan midnatt och när det väl blir mörkt då kommer månen upp! I augusti finns lite tid innan midnatt men månljus efter midnatt kan störa mycket.
- Henrik E-
Kjeld T Pedersen rapporterar "Store dele af Splitternekolonien på Langli var gået til efter det dårlige vejr. Alle klyder, strandskader, havterner, dværgterner og hele stormmågekolonien på nordøen havde været under vand og alt gik tabt.
Vandstanden i Vadehavet nåede 1.7 m over normal under stormen omkring Sankt Hans (24 juni, Henriks kommentar). Der var dog ca. 200 flyvefærdige splitterneunger og stadig en del unger i kolonien som overlever. Hættemågerne nåede at blive flyvefærdige og fik mange unger."
Hur den nordtyska kolonin på Hallig-Norderoog klarade stormen och det extrema vattenståndet är i dagsläget oklart.
- Henrik E-
Den 24 och 31 maj 2008 besöktes (den enda?) kolonin i Skåne, belägen vid hamnen i Tosteberga öster om Kristianstad. Lågt räknat häckade 150 par bland långt fler skrattmåsar. Sammanlagt ringmärkte vi 186 boungar och förhoppningen är att någon av dem skall ta vägen förbi NV Skåne med tiden.
Unge av kentsk tärna, Tosteberga 6 juni 2009, under årets "Skånetur". Läs mer om denna nedan. Foto: Ulf Ståhle.
På nationaldagen besökte vi för andra året i rad Skånes största koloni av kentsk tärna på Bodaskäret, strax utanför hamnen i Tosteberga. Vi ringmärkte 137 ungar men missade många stora ungar som sprang och gömde sig. Vi kom en vecka för sent i år, därav det lite lägre antalet. Minst 130 par bedömdes häckande, något färre än i fjol och en del döda ungar sågs i kolonin men inte mer än förväntat. Tack till alla medhjälpare.
Tiotalet dagar senare ringmärktes ytterligare ett 25 tal boungar av ringmärkare från Kristianstad.
I mitten av juni kom rapporter på fågelrapporteringssytemet Svalan om en nyetablerad koloni på Nidingen. Minst 50 par häckar och ett mindre antal boungar har ringmärkts när detta skrivs på midsommardagen.
Det blir spännande att följa utvecklingen, vi behöver lite nytillskott på svenska kolonier, beståndet minskar.
Som vanligt trillar återfynden in från häckningskolonierna i Danmark och Tyskland. Ett flertal fåglar är avlästa och med tiden kommer detaljinformationen oss tillhanda via Ringmärkningscentralen men förhandsinformation når mig via sms och mms nuförtiden. Det är alltid roligt när det dyker upp en bild av en återfunnen kentsk tärna från Sandön.
Kjeld meddelar att det verkar bli en bra häckningssäsong i Danmark. Ett stort antal boungar är ringmärkta i ett antal olika kolonier, i olika delar av Danmark. Det verkar vara gott om mat just nu kring de danska kusterna och Kjeld rapporterar att i Vadehavet lever kentorna främst på liten sill och i östra Danmark är stapelfödan tobis. Det har även kommit glädjande uppgifter från den tyska kolonin i Vadehavet, även där är antalet häckande tärnor stort i år.
Det blev ingen ringmärkningstur till vår häckningskoloni i NO Skåne i år. Kristianstadgänget meddelar att det häckar 120-130 par även i år och de har själva tagit hand om ringmärkningen denna säsong. Någon exakt information om antal ringmärkta boungar saknas i skrivande stund men vibbarna är positiva och jag gläds åt att ringmärkningen av boungarna i Skåne fortsätter.
På ön Nidingen i norra Halland har det häckat ett mindre antal kentska tärnor iår, efter förra årets återkolonialisering. Viss ringmärkning av boungar och vuxna fåglar har genomförts och möjligen kan vi få besök av dessa individer senare i sommar.
När detta skrivs den 28 juni så börjar de kentska tärnorna samlas i våra trakter. Ännu så länge har mig veterligen inga flygga ungfåglar observerats men det är bara en fråga om dagar innan de kommer. Jag håller tummarna för att även Skälderviken ska hysa goda fiskevatten denna sommar så antalet kentska tärnor blir stort.
... om projektet med kentska tärnor - hänvisas i första hand till Henrik Ehrenberg .
Stöd verksamheten bli medlem i Kullabygdens Ornitologiska Förening!