Inventering av brandkronad kungsfågel 2018 Vegeholmsskogen-Ängelholm

Brandkronad kungsfågel, foto

Med utblickar mot KOF:s rapporteringsområde i övrigt

- Hans Nordius och Thomas Terne - 2019-01-28 -

Bakgrund 

Brandkronad kungsfågel (i förkortning BK) har under senare år visat en snabb expansion i södra Sverige. Förstafyndet för Sverige noterades år 1959 och de första häckningarna konstaterades i södra Skåne år 1990. Inom KOF:s rapporteringsområde uppmärk­sammades den första häckningen av brandkronad kungsfågel år 1996 i Ängelholms kronoskog. Sedan dröjde det ett decennium innan häckning vid Ängelholms hembygdspark var ett faktum. Härefter har rapporteringen av spelande individer eskalerat inom rapporteringsområdet, liksom i andra delar av Skåne och angränsande landskap. Det finns rapporter så långt norrut som i Mälardalen.

Hans Nordius, då ordföranden i KOF, tog 2017 initiativ till en BK-inventering, inom del av KOF:s rapporteringsområde, påföljande år. Han hade uppmärksammat att flera revirhävd­ande fåglar påträffades i lämplig häckningsbiotop i Vegeholmsskogen, och särskilt i närheten av Vegeå. Frågan ställdes hur många revir som egentligen fanns i området och om det var en adekvat slutsats att stationära revir gynnades av miljön i närheten av vattendrag. Med hän­syn till att häck­ning­ar tidigare konstaterats i områden närmare Ängelholms tätort utsträcktes inventeringsområdet till att omfatta även dessa och mellanliggande skogsområden med in­slag av gran.

Inventeringsmetodik 

Inventeringsområden, som framgår av kartan i Figur 1, delades in i delområden som vart och ett utmärktes av varierande inslag av lövträd och gran. Tallskogar inventerades inte eftersom biotopen inte verkar attrahera arten på våra breddgrader.

Figur 1. Inventeringsområden för brandkronad kungsfågel.
Figur 1. Inventeringsområden för brandkronad kungsfågel.

Inventeringen genomfördes av Lars Hallbeck, Jan-Åke Persson, Tobias Christoffersson, Hans Nordius och Thomas Terne. Var och en tilldelades en eller flera inventeringsrutor som gränsade till varandra. Rutorna inom inventeringsområdet numrerades, som framgår av Bilaga 1 (Vegeholmsskogen) och Bilaga 2 (Ängelholm).

Inventeringen löpte från den 1 april till mitten av juni. Under denna period skulle inven­te­ringsområdena besökas minst var fjortonde dag. Företrädesvis skulle sådana dagar väljas då vädret var hyfsat vackert och inbjöd fåglarna till spel/sång.

Under inventeringsrundan skulle fynd (observationer, lockläten/sång) av BK noteras och kriterier som tydde på häckning. Platsen för observationen märktes ut på fältkarta, alternativt lades in koordinatsatt i applikationen ”Krysslistan” tillsammans med noteringar. Anteckningar om biotop/skogstyp och närhet till vattendrag var önskvärda. Även observationer av den vanliga kungsfågeln skulle noteras.

Vädret 

Vintern höll i sig länge med temperaturer kring nollstrecket ända fram till början av april, se Diagram 1. Härefter höjdes temperaturen drastiskt till en medeltemperatur på ca +10 grader, som höll i sig till början av maj. Under perioden infann sig flera toppar med varmt väder, upp mot +20 grader. I maj steg medeltemperaturen upp över +15 grader med toppar dagtid kring +25 grader. I senare delen av maj och början av juni låg medeltemperaturen på drygt +20 grader med toppar upp mot +30 grader, då kulmen nåddes på den exceptionellt varma och vackra våren med många soltimmar. Under resterande del av juni blev det långsamt svalare och mer normala försommartemperaturer.

Diagram 1. Temperaturer under perioden 5 mars – 30 juni 2018 vid väderstationen i Vejbystrand (källa: www.temperatur.nu).
Diagram 1. Temperaturer under perioden 5 mars – 30 juni 2018 vid väderstationen i Vejbystrand (källa: www.temperatur.nu).

Under perioden var nederbördsmängderna små. Totalt under perioden föll inte mer än ca 50 mm regn, och endast en dag uppvisade regnmängder över 10 mm (uppgifter från väder­station vid Tånga, SMHI).

Flyttning och häckningsbiologi - artfakta 

Brandkronad kungsfågel (Regulus ignicapilla) häckar i den tempererade delen av Europa och i nordvästra delen av Afrika närmast Medelhavet, se kartan nedan. De norra och östra populationerna är i stor utsträckning flyttare till sydliga och västliga delar av Europa. Det gäller även våra BK som bara i undantagsfall övervintrar i Sverige.

Diagram 1. Utbredning.
 

Hanar och honor är väldigt lika, men honorna har gul hjässa (som kan gå mot orange), till skillnad från hanen som normalt har skarpt orangefärgad hjässa. Ungfåglar saknar distinkt hjäss­teckning före sensommarrugg­ningen, men har ändå ”randigt” ansikte.

Biotopen för häckning i Skandinavien kännetecknas av lövskog med inslag av barrträd, främst gran. Boet läggs oftast i en gran, i genomsnitt lägre placerat än kungsfågelns. På kontinenten är häck­nings­biotopen delvis annorlunda, där den också häckar i blandad lövskog (korkek, al, bok, idegran), samt i äldre parker och större trädgårdar.

BK är monogama. Hanen sjunger under häckningssäsong med sina hjässfjädrar resta. I sitt uppträdande vid spel har den ofta sin näbb riktad rakt framåt mot den andra fågeln för att visa sina resta hjässfjädrar och sitt markerade ansiktsmönster. Detta till skillnad mot den vanliga kungsfågeln som böjer på huvudet för att betona sin gula hjässa. Reviret är omkring 0,5 ha stort (motsvarande en cirkel med 40 m radie) och kan överlappa revir för den vanliga kungsfågeln. Det finns noterat att möten arterna emellan utlöst en reaktion hos BK som omfattar resta hjässfjädrar och vingfladdrande, men den faktiska konkurrensen mellan arterna anses inte vara stark.

Boet hänger från en gren. Det yttre lagret består av mossa, små kvistar, spindelnät och lavar. Mittlagret består av mossa, medan det innersta lagret kläds av fina fjädrar och hår. Boet är omslutet och har en liten öppning upptill. Boet är mindre, djupare och mer kompakt än kungsfågelns. Boet byggs av honan, men hon har sällskap med hanen. Bygget tar som kortast några dagar, men kan pågå i upp till tre veckor.

I västra Europa påbörjas äggläggningen i slutet av april, längre österut senare. Den andra kullen, som vanligtvis följer, påbörjas i juni - juli. Kullstorleken är 7–12 ägg. Ruvningen pågår i ca 15 dagar innan äggen kläcks. Ungarna blir flygfärdiga efter 8–10 dagar. Båda föräldrarna matar, såväl i boet som när ungarna är nyligen flygga. Arten blir sexuellt mogen vid ett år. Medellivslängden är mindre än två år, beroende på stor dödlighet under det första levnads­året.

Kungsfågel och BK överlappar väsentligt varandras habitat. Hybridisering mellan de båda arterna verkar dock förebyggas genom skillnader i spelritualer och olikheter i ansikts­mönster. Vid studier av fåglar som parade sig i fångenskap, vid vilka en hona av kungsfågel gavs ett konstgjort ögonbrynsstreck för att underlätta parning med en hane BK, så blev inte ungarna uppfostrade av det blandade paret därmed dåligt anpassade för livet på egen hand. Sannolikheten för hybrider i naturlig miljö är därför inte stor.

Alla arter av kungsfågelsläktet är insektsätare. De äter exempelvis små kräftdjur, hopp­stjärtar och bladlöss, men också kokonger och ägg av spindlar. Alla kungsfågelarter ryttlar ibland för att fånga flygande insekter. Trots att BK och den vanliga kungsfågeln födosöker i samma miljöer så finns det flera skillnader i sättet att välja föda. Vuxna BK tar generellt större byten såsom hjulspindlar, och det har hänt att fåglar fastnat i näten och hittats döda. En annan skillnad är att den vanliga kungsfågeln födosöker på undersidan av grangrenar, medan BK föredrar att söka sin föda på grenarnas ovansida, vilket minskar födokon­kurrens mellan de båda arterna.

Beskrivningen ovan är en egen översättning/tolkning till svenska ur valda stycken i den engelska versionen av Wikipedia (under artikeln ”Common firecrest”). Under ämnet finns en lång rad referenser som artikeln stöds av.

Inventeringsresultat 

De första inventeringsrundorna gjordes kring den 10 april, sedan den metrologiska våren trätt in sent. Inledningsvis genomsöktes respektive delområde relativt noggrant. Snart stod det klart vilka platsspecifika förhållanden som var optimala för att stöta på individer som sjöng. Härefter rationaliserades inventeringen genom att stora arealer kunde lämnas utan fortsatta, regelbundna besök.

I april påträffades spelande BK på flera ställen, företrädesvis i mindre bestånd av granskog (medelålders-gammal), ofta i närheten av vattendrag, dike eller kärr. Speciellt närheten till Vegeå var attraktiv för spel och det var framför allt utmed ån som etablerade revir upprätt­hölls i maj. Därmed kunde våra iakttagelser, från föregående år, om prioriterade val av spelplatser bekräftas.

I slutet av maj började sångaktiviteten avta vid de etablerade reviren. Om det berodde på att hanarna inte funnit en partner för häckningen eller för att häckningsbestyren tog all tid för hanen kunde såklart inte fastställas. Vid några ”tysta” revir spelades sången upp, vilket ofta gav snabbt gensvar och uppspelningen avslutades omedelbart.

Tid har inte ägnats åt att försöka lokalisera boplatser, utan besöken har varit ganska kort­variga för att inte störa. En längre tids studier vid de permanenta reviren hade kunnat ge en säkrare utvärdering om häckningsresultatet. Vid endast ett revir har flygga ungar noterats. Vid några andra revir har par setts tillsammans. Vid ytterligare tre-fyra, permanenta revir är det sannolikt att häckning skett, även om det inte har kunnat bekräftas genom bofynd eller flygga ungar.

Kullen med tre ungarna sågs den 15 juni. Kring den 20 juni avslutades de generella fältinsatserna i inventeringen. Därefter har bara enstaka besök gjorts för att se om ett andra häckningsförsök skett i de permanenta reviren, men inga tydliga tecken på detta sågs.

Under inventeringen noterades också revir som upprätthölls av den vanliga kungsfågeln. Konflikter med den brandkronade har inte observerats. Avståndet mellan reviren har oftast varit mer än 100 m. Kungsfågelreviren påträffas företrädesvis i centrala delar av granskogsplanteringarna, medan BK-reviren ligger närmare brynzon av lövträd som helt eller delvis omger granskogen.

Inventeringsresultatet åskådliggörs i kartor, en för norra delen av inventeringsområdet, Bilaga 2, och en för södra delen av inventeringsområdet, Bilaga 3.

För det norra inventeringsområdet har två lokaler markerats där BK sannolikt har häckat. Den ena lokalen är i Ängelholm (Heliga korsets kapell). I slutet av april sågs ett par BK i östra delen och ytterligare en hane i västra delen (Henrik Ehrenberg, Artportalen). Härefter har vid upprepade tillfällen arten setts och hörts under maj och fram till mitten av juni. Den andra lokalen ligger sydost om UFO-monumentet. Här har ett par uppehållit sig under häcknings­säsong (rapportörer: Henrik Johansson och Hans Nordius).

Inom den södra delen av inventeringsområdet, omfattande Vegeholmsskogen öster om Vegeå och åt nordost till Kulltorp, har konstaterats två häckningslokaler och ytterligare fyra lokaler med permanent revir i lämplig biotop. Fyra av de sex lokalerna ligger i direkt anslutning till Vegeå. I Bilaga 4 finns en sammanställning av observationer med noteringar om BK-förekomsten vid fältinventeringen.

Rapporter från övriga KOF-området 

I kartan som följer presenteras observationer av ”vårfynd” (mars-juni) av BK år 2018 inom KOF:s rapporteringsområde. Uppgiftskälla är Artportalen.se. Fynden ligger av naturliga skäl tätt vid lokaler och i områden som besöks flitigt av rapporterande fågelskådare.

Många av fynden, på t.ex. Kullaberg och Hallands Väderö, rör sig säkerligen om rastande fåglar på genomsträck. Detta gäller särskilt fynd i senare delen av mars och i början av april.

Fynd.
Klustren av fynd i Vegeholmsskogen och fynd i området upp till Ängelholm är framför allt resultat från inventeringen. Den västra pricken (fyndet) på Söderåsen representerar fem sjungande/spelande hanar i området kring Maglaby kärr, på en och samma dag! Från Hallandsåsens sluttning, kring Västersjön och Rössjön, från Allerumsskogen och från Glimminge plantering inkom också en rad rapporter. 

Slutord 

Rapporterna till Obsboken och till Band från ”övriga KOF-området” var klart talrikare än tidigare år. Tillsammans med resultatet från det utvalda inventeringsområdet indikerar detta att BK de senaste 1–2 åren etablerat sig klart starkare i våra trakter än vad tidigare varit fallet. Spännande! Utvecklingen är likartad i hela Skåne, och arten kan snart bli relativt allmän även i resten av Götaland om väder och födotillgång inte sätter käppar i hjulen.

I Obsboken 2018 finns noterat ett flertal BK-fynd från april, däremot inget fynd från maj-juni. Detta kan synas lite märkligt, men kan bero på att fåglarna är mindre spelbenägna under häckningstid eller att hanar i vissa revir gett upp hoppet att finna en partner där.

Vi ser fram mot nya häckningsframgångar för BK säsongen 2019. Någon uppföljning av föregående års inventering är inte planerad, men vi ser fram mot KOF:s medlemmar håller ögon och öron öppna och flitigt rapporterar sina fynd av BK. Arten finns säkert på åtskilligt fler platser i lämplig biotop än vad man kan tro. Och glöm inte lyssna extra under maj månad.

Slutligen vill vi varmt tacka inventerarna och övriga rapportörer som bidragit till kartläggningen av den brandkronade kungsfågelns häckning inom KOF:s rapporteringsområde.

Bilaga 1 - Inventeringsrutor SÖDRA 

Fynd.
Inventerare: Thomas Terne, rutor 1, 2, 3 - Tobias Christoffersson, rutor 4, 5, 6 - Jan-Åke Persson, rutor 7, 8 

Bilaga 2 - Inventeringsrutor NORRA med inventeringsresultat 

Fynd.
Blå cirklar representerar lokaler med permanenta revir i lämplig biotop 

Bilaga 3 - Inventeringsresultat SÖDRA 

Fynd.
 

Bilaga 4 - Observationer och noteringar under fältinventeringen – Södra inventeringsområdet 

Fynd.
 

Ladda ner hela inventeringen här.

Kontakta KOF